Kärlek utan gränser...

Igår va jag hemma med min nyss 5 år fyllda lillkille. Vi står i hallen och jag talar om hur mycket jag tycker om honom:
- Vet du att pappa tycker så mycket om dig? Så här mycket, (jag måttar brett isär med armarna) gånger en miljard, gånger allting.
Louie vill då inte vara sämre...
- Pappa...ja, jag, jag tycker om dig som...från rymden, o, o, o alla pengar i hela världen! Han tar liksom i o spärrar upp ögonen. Det räcker dock inte....han kör igen:
- Ja, jag, jag tycker om dig, som, som som...från rymden o alla pengar i hela världen o, o , o ända till vårt HUS!
Jag ler brett o kramar om honom. Snacka om kärlek utan gränser...
//Bluespappa

Bluespappa är tillbaka efter 4 år!

Ett uppehåll på ca 4 år...jisses. Småbarnsåren är hårda. Nu är Molly 6 år och Louie 4 år. Jag har äntligen kommit igång på riktigt med musiken igen. Spelar nu gitarr och sjunger i en Bluesrocktrio som heter "Bonedog".
För den som är nyfiken och vill lyssna: http://www.facebook.com/bonedogblues Vi har hunnit med att göra en debutplatta och jobbar just nu på vår uppföljare. 

Jag brukar ju alltid ha med sköna citat från mina barn i min blogg. Så jag klämmer en direkt. 

Jag, mamma Åsa och Louie står vid diskbänken. Jag tycker att Åsa är lite småvrång och säger:
- Du är lite menstruationig va? (röda veckan brukar kunna innehålla lite vrånghet.)
Louie kliver då in för att försvara mamma mot påhoppet han inte förstod.
 - Men mamma är bra på att baka!

Dom e för goa di små!
//Bluespappa

Jag ääär stor!

Tog mig en folköl på kvällskvisten då Molly sa: -Får jag smaka? Javisst, hon får en liten "smutt". Jag tar ett par klunkar till... -Får jag smaka? säger Molly ännu en gång. Okej då, en liten smutt till. Hon spottar minsann inte i glaset, utan säger igen: Ja, just det... -Får jaaag smaka? Ja, men nu är det sista gången, säger jag med pekfingret uppe. ("Sista gången" Mycket gångbart för att få ett slut på rutschkanaåkning eller dylikt! *skratt*) Sedan försöker jag lite pedagogiskt tala om att: -Det här är för vuxna, mamma o mig, pekandes på burken. Molly ställer sig då på tå...sträcker på sig så mycket hon bara kan...och säger: -Jamen jaaag ääär stor!

Klockrent... :-)